Bara jag kvar...
En anonym herrmålvakt i Vindeln som är mellan 25-40 år föreslog att vi skulle samåka till träningen i onsdags. Han ändrade sig snabbt dock och hävdade att jag skulle vara för seg efter träningen och hans skulle tvingas vänta på mig. Tydligen kallade familjelivet för mycket. En gång i tiden var vi fyra sega musketörer i herrlaget som visste att man inte skulle stressa efter träningar. Tre av dem har gått vidare i livet med fruar, barn, husdjur och allt det andra.
Ensam är stark?
Kommentarer
Postat av: Känner sig träffad....
...gör jag allt... hoppas bara att de andra två också gör detsamma haha.
Postat av: individ nr 2
Klart livet inte är som förr, men var det egentligen "bättre förr"?? /// The one and only
Trackback