Vindelns IF Innebandy

Det ar patetiskt att de andra bloggarna ar sa daligt uppdaterade.
Det ar patetiskt att jag och Bowlarn orkar sitta i Spanien och uppdatera bloggen.

Men sa ar livet ibland.

Han har dom med sig overallt. Bowlado och hans glasogon sitter ihop. Han tar med sig dom aven nar han ska ga ner och surfa pa natet.

Det har blivit lite internet helt klart. Det trodde jag inte pa forhand som sagt. Vill samtidigt tacka Rep Nosslin for att han skrev alla de sista bokstaverna som ar i alfabetet, men tyvarr jag orkar inte kopiera in dom.

Vadret ar bra har och lite farg har vi fatt. Om det ar brun vi ar later jag vara osagt.

Nu ska jag surfa vidare och uppdatera mig pa lite nyheter.

I morgonkväll är det dags att påböra resan med Bowlarn till fjärran land(?). Men att kalla det semester vet jag inte. Många av er har säkert noterat hans blogg som mer eller mindre bara handlar om cykling. Anta att han snittar ungefär två inlägg per dag som tar tillsammans fem minuter att läsa. Inte så farligt va?

Min dos den kommande veckan kommer att bli 24 timmar per dygn. För jag ger mig tusan på att han pratar cykling i sömnen också. Fem minuter per dag framstår inte längre som så farligt va?

Någon semester från träningen kommer det inte bli heller. Löparskorna ska packas ner (och användas för den delen också) så att man inte är förslappad igen när man kommer hem. Kvällens pass bestod av mjölksyreträning och var en bra genomkörare, något som säkert till exempel Emil Lindmark kan intyga.  Robert Lövgren som annars mest tränar med Dalen nuförtiden gjorde också ett välkommet gästspel.

Men hetast på träningen var självklart Abborrtjärns Casanova - Kristian Täljeblad - idag mötte han däremot inga grillbrudar. Istället lades fokusen på ryska konståkare.

På återseende alla strandraggare.

Det är för dåligt väder att vara strandraggare i.
Jag är besviken.

Jag hade helt rätt i min gissning att det skulle dyka upp en målvakt på träningen - all heder åt dig Jonas Holmström. Någon som också imponerade var Kristian Täljeblad som gick från slutkörd till hur pigg som helst när han insåg att två tjejer hade en liten grillkväll bredvid där vi skulle stretcha ut i slutet. Starkt jobbat Mr. Casanova. Jag kan avslöja att pratandet med grilltjejerna gick bättre än stretchningen för honom.

Jag fick idag bära både Bowlarn och Jonas (dock inte samtidigt) uppför trapporna. Jag måste säga att dom olika viktklasserna spelade ingen roll för mig. Jag hade kunnat bära hela Berlinmuren eller varför inte Kinesiska muren på min rygg. En gissning är väl dock att kineserna skulle sakna sin mur mer än tyskarna.

Efter träningen badade jag och Holmertz och det påstås att vi såg en kvinna med hatt. Underskatta aldrig människor med hatt!

Bowlarn verkar redan ha packat ner träningsskorna inför resan. Kanon säger jag! Han ska få bära mig på sin rygg ner till stranden varje dag och om vi ska in till stan. Då sparar jag in eventuella busspengar och han får motion. En win-win situation.

Vi ses i morgon alla strandraggare.